Ursula K Leguin, var
ett namn jag mycket väl kände igen men fånigt nog fram till nu
avfärdat som skräpfantasy, baserat på omslag och mina egna
fördomar. Men så glad jag är över att jag googlade efter kvinnor
som skriver scifi och upptäckte Le Guin, för Shevek är något så
fantastiskt som en science fiction-berättelse om en anarkistiskt
organiserad planet!
För typ två hundra
år sedan hanterade den kapitalistiska planeten Urras (säg det på
engelska ett par gånger så förstår du det geniala) ett stort
anarkistiskt uppror genom att ge revolutionärerna den karga
gruvmånen Anarres att befolka istället för att revoltera Urras. De
idealistiska, anarkistiska nybyggarna for över med rymdskepp,
skapade sin egen civilisation och därefter har bara varuutbyte
emellan Urras och Anarres tillåtits, inga passagerare har åkt
emellan planeten och den frihetliga månen. Bokens huvudperson Shevek
är en ung lovande teoretisk fysiker på Anarres och blir den förste
sedan nybyggarskeppen att färdas från Anarres till Urras, från
anarkisterna till kapitalisterna, för att där forska tillsammans
med de främsta kända fysikerna på Urras. Väl på kapitalistiska
Urras njuter han först av de storslagna byggnaderna, av utbud och
lättja, men inser allteftersom att han kanske inte får se hela
verkligheten, och att någon vill profitera på hans tankar.
Le Guin har skrivit
en genomarbetad, intellektuellt utmanande bok vari hon verkligen lekt
med tanken på hur en fullständigt anarkistisk tillvaro skulle kunna
te sig. För vad gör det egentligen med individer i ett samhälle
där inget ägande existerar? Inga pengar, inga regeringar, inga
fängelser eller andra våldsstraff, ingen skam kring sexualitet,
inga lås eller murar. Där medlen alltid är ändamålet och
altruist är ett skällsord. Där alla arbetar med det de vill för
att bidra till samhället, och var tionde dag gör alla en slags
samhällstjänst vilken utgörs av alla de tunga, tråkiga jobb ingen
vill göra.
Genom att visa hur
anarkisten Shevek tänker blottar Le Guin också det kapitalistiska
tänkandet - som hur dåliga drivkrafter tvång och profit egentligen
är - som i vår tid utgör någonslags naturlag. Hon problematiserar
människans natur, och illustrerar hur människans vilja att dominera
frodas i den kapitalistiska tankevärlden, medan viljan till
ömsesidig hjälp frodas i den anarkistiska. Hon blottar hur viljan
till dominans och viljan till ömsesidig hjälp finns i alla oss
individer, och det är sedan samhälle och sammanhang som styr vilken
egenskap som får växa inom oss. Kapitalism gör oss till
kapitalister, anarkism till anarkister.
Le Guin har däremot
inte gjort det så lätt för sig att det bara är en okritisk,
utopisk hyllning till anarkismen hon skrivit, utan anarkismens
baksidor blottas också. Månen Anarres har inte längre en levande
revolution, tankar och kreativitet har stagnerat och detta är en
viktig anledning för Sheveks beslut att ta sig till Urras. Allt på
Anarres är förvisso solidariskt, men det är samtidigt mycket
praktiskt och inskränkt. Hon lyfter här faran med massans makt, hur
vi skapar osynliga maktstrukturer hur vi än gör, och att vi i alla
samhällsformer alltid måste våga tillåta ifrågasättande, våga
förstå de avvikande, hur detta gäller även en uttalat
anarkistiskt samhälle. Le Guin beskriver detta så väl att jag
misstänker att hon hållit på med autonom organisering på något
sätt. Kritiken av anarkismen ger dessutom ytterligare
verklighetskänsla till berättelsen, den hade blivit väl platt och
lycklig annars.
Sheveks fysikteorier
är lite för fysiknördiga för att jag ska riktigt förstå dem,
men på något sätt handlar hans simultanitetsteori om att kombinera
de båda synsätten ”att tiden följer en rak linje” med
synsättet ”att alla tider finns samtidigt och att vi individer rör
oss mellan dem”. Den teoretiska insikten vore mycket värdefull,
eftersom det exempelvis skulle möjliggöra direkt kommunikation
genom hela universum, utan det nuvarande problemet att informationen
måste färdas mellan A och B. Jag tror att kapitelindelningen leker
med den här teorin, eftersom vi får följa Sheveks uppväxt och vad
som leder fram till resan till Urras, parrallellt med historien om
hur Shevek anländer till Urras. (Inte så förvirrande som jag
kanske får det att låta nu, Le Guin hanterar det elegant.)
Översättaren har
gjort ett bra jobb, men tyvärr skrämmer den torra titeln bort
läsare! Shevek – en berättelse om två världar ger inte alls
känslan av vad boken faktiskt är. Engelska The Dispossessed har en
helt annan känsla och kraft, och flera av de äldre omslagen
innehåller till och med det inringade a'et, anarkismens symbol. För
tusan, det handlar ju om kapitalister mot anarkister – blås upp
det! Oavsett borde alla anarkister ta till sig det här verket, det
är precis såhär jag vill ha min science fiction. Storslagna
fantasivärldar men med grunden i en verklighetskänsla, berättelser
som roar samtidigt som de väcker tankar om både vår existens och
vårt alldagliga liv. Shevek påminner mig om att alltid bete mig som
anarkist, alltid ifrågasätta, ruska om, bryta gamla vanor. Boken
lämnar mig till slut med en vilja att ge bort alla mina saker. För
ingen som äger kan vara fri.
(Shevek kryllar av
härliga anarkistcitat, men jag har inte kunnat välja ut något
enskilt. Otroligt hoppingivande är att den här boken aldrig varit
ur tryck sen den skrevs, du hittar den med största säkerhet på
ditt lokala bibliotek.)
(Tydligen utspelar
sig hennes Left hand of darkness i samma universum, och är en
historia kring kön och genus med individer som byter mellan könen
genom sina livscykler. Den åkte snabbt upp på att-läsa-listan.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar