onsdag 18 januari 2017

”Shevek – en berättelse om två världar” av Ursula K Le Guin (1974)


Ursula K Leguin, var ett namn jag mycket väl kände igen men fånigt nog fram till nu avfärdat som skräpfantasy, baserat på omslag och mina egna fördomar. Men så glad jag är över att jag googlade efter kvinnor som skriver scifi och upptäckte Le Guin, för Shevek är något så fantastiskt som en science fiction-berättelse om en anarkistiskt organiserad planet!

För typ två hundra år sedan hanterade den kapitalistiska planeten Urras (säg det på engelska ett par gånger så förstår du det geniala) ett stort anarkistiskt uppror genom att ge revolutionärerna den karga gruvmånen Anarres att befolka istället för att revoltera Urras. De idealistiska, anarkistiska nybyggarna for över med rymdskepp, skapade sin egen civilisation och därefter har bara varuutbyte emellan Urras och Anarres tillåtits, inga passagerare har åkt emellan planeten och den frihetliga månen. Bokens huvudperson Shevek är en ung lovande teoretisk fysiker på Anarres och blir den förste sedan nybyggarskeppen att färdas från Anarres till Urras, från anarkisterna till kapitalisterna, för att där forska tillsammans med de främsta kända fysikerna på Urras. Väl på kapitalistiska Urras njuter han först av de storslagna byggnaderna, av utbud och lättja, men inser allteftersom att han kanske inte får se hela verkligheten, och att någon vill profitera på hans tankar.

Le Guin har skrivit en genomarbetad, intellektuellt utmanande bok vari hon verkligen lekt med tanken på hur en fullständigt anarkistisk tillvaro skulle kunna te sig. För vad gör det egentligen med individer i ett samhälle där inget ägande existerar? Inga pengar, inga regeringar, inga fängelser eller andra våldsstraff, ingen skam kring sexualitet, inga lås eller murar. Där medlen alltid är ändamålet och altruist är ett skällsord. Där alla arbetar med det de vill för att bidra till samhället, och var tionde dag gör alla en slags samhällstjänst vilken utgörs av alla de tunga, tråkiga jobb ingen vill göra.
Genom att visa hur anarkisten Shevek tänker blottar Le Guin också det kapitalistiska tänkandet - som hur dåliga drivkrafter tvång och profit egentligen är - som i vår tid utgör någonslags naturlag. Hon problematiserar människans natur, och illustrerar hur människans vilja att dominera frodas i den kapitalistiska tankevärlden, medan viljan till ömsesidig hjälp frodas i den anarkistiska. Hon blottar hur viljan till dominans och viljan till ömsesidig hjälp finns i alla oss individer, och det är sedan samhälle och sammanhang som styr vilken egenskap som får växa inom oss. Kapitalism gör oss till kapitalister, anarkism till anarkister.

Le Guin har däremot inte gjort det så lätt för sig att det bara är en okritisk, utopisk hyllning till anarkismen hon skrivit, utan anarkismens baksidor blottas också. Månen Anarres har inte längre en levande revolution, tankar och kreativitet har stagnerat och detta är en viktig anledning för Sheveks beslut att ta sig till Urras. Allt på Anarres är förvisso solidariskt, men det är samtidigt mycket praktiskt och inskränkt. Hon lyfter här faran med massans makt, hur vi skapar osynliga maktstrukturer hur vi än gör, och att vi i alla samhällsformer alltid måste våga tillåta ifrågasättande, våga förstå de avvikande, hur detta gäller även en uttalat anarkistiskt samhälle. Le Guin beskriver detta så väl att jag misstänker att hon hållit på med autonom organisering på något sätt. Kritiken av anarkismen ger dessutom ytterligare verklighetskänsla till berättelsen, den hade blivit väl platt och lycklig annars.

Sheveks fysikteorier är lite för fysiknördiga för att jag ska riktigt förstå dem, men på något sätt handlar hans simultanitetsteori om att kombinera de båda synsätten ”att tiden följer en rak linje” med synsättet ”att alla tider finns samtidigt och att vi individer rör oss mellan dem”. Den teoretiska insikten vore mycket värdefull, eftersom det exempelvis skulle möjliggöra direkt kommunikation genom hela universum, utan det nuvarande problemet att informationen måste färdas mellan A och B. Jag tror att kapitelindelningen leker med den här teorin, eftersom vi får följa Sheveks uppväxt och vad som leder fram till resan till Urras, parrallellt med historien om hur Shevek anländer till Urras. (Inte så förvirrande som jag kanske får det att låta nu, Le Guin hanterar det elegant.)

Översättaren har gjort ett bra jobb, men tyvärr skrämmer den torra titeln bort läsare! Shevek – en berättelse om två världar ger inte alls känslan av vad boken faktiskt är. Engelska The Dispossessed har en helt annan känsla och kraft, och flera av de äldre omslagen innehåller till och med det inringade a'et, anarkismens symbol. För tusan, det handlar ju om kapitalister mot anarkister – blås upp det! Oavsett borde alla anarkister ta till sig det här verket, det är precis såhär jag vill ha min science fiction. Storslagna fantasivärldar men med grunden i en verklighetskänsla, berättelser som roar samtidigt som de väcker tankar om både vår existens och vårt alldagliga liv. Shevek påminner mig om att alltid bete mig som anarkist, alltid ifrågasätta, ruska om, bryta gamla vanor. Boken lämnar mig till slut med en vilja att ge bort alla mina saker. För ingen som äger kan vara fri.



(Shevek kryllar av härliga anarkistcitat, men jag har inte kunnat välja ut något enskilt. Otroligt hoppingivande är att den här boken aldrig varit ur tryck sen den skrevs, du hittar den med största säkerhet på ditt lokala bibliotek.)

(Tydligen utspelar sig hennes Left hand of darkness i samma universum, och är en historia kring kön och genus med individer som byter mellan könen genom sina livscykler. Den åkte snabbt upp på att-läsa-listan.)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar