söndag 5 mars 2017
"Zombies – encounters with the hungry dead" – John Skipp (red) (2009)
Sjuhundra sidor novellsamling med zombies som röd tråd. Jag gillar skräck och zombies och när den här låg kvarglömd på ett bord på Partillebibblan så jag lånade med den hem. Egentligen känns det lite konstigt med zombies som gemensam nämnare, då historierna är så drastiskt olika. Kanske läser jag den på ”fel” sätt, kanske blir upplevelsen bättre om en inte läser den från pärm till pärm som jag gjort, utan tar en novell då och då. Jag tappar emellanåt mitt fokus på historierna och börjar kaka-på-kaka-reflektera kring de olika författarnas zombies. Vissa kan tänka, vissa har sex, vissa är skapade av virus, andra av förbannelse och så vidare. Samtidigt är det väl också nånstans intressant att så direkt kunna jämföra historier.
Iallafall, det är spretiga men läsvärda noveller i stort sett rakt igenom. Några noveller är finurliga och roande, till exempel den om trasproletariat-mostern som ilsket kommer tillbaka från de döda för att ta revansch på livet. Eller den svarte farfarn i ”A Case of the Stubborns” som vägrar lyssna på Döden eller sin familj, och sitter kvar och surar på verandan – trots att han är död. (Nämner svart och klasstillhörighet eftersom jag gillar att novellerna inte rakt igenom handlar om vit medelklass..)
Några noveller är främst humor och blir lite för mycket för mig. Jag läser ”On the Far Side of the Cadillac Desert with Dead Folks”, ”Jerry's Kids Meet Wormboy” och ”Like Pavlovs dogs” med känslan att Woody Harrelson snart filmtiserar det i en ny ”Zombieland”. Pumphagelgevär och tuffa amerikanska bilar, galna religiösa ledare och smutsigt sex. Tuffa snubbar och tuttar. Samurajhistorien ”Zaambi” lägger jag i samma kategori, fast där slipper vi värsta tuggummikänslan.
Det blir dock mer intressant flera gånger. ”Calcutta, Lord of Nerves” skrämmer upp mig med sin uppfriskande blandning av hinduism och zombieapokalyps. ”Bodies and Heads” och bizarro-novellen ”Lemon Knives 'n' Cockroaches” får mig att må fysiskt illa utan för den skull falla i våldtäktsporrsfacket. Några klassika författare skrämmer upp mig i stunden. ”Lie Still, Sleep Becalmed”, ”It” och ”The Emissary” (som också finns med i ”The October Country”) är såna noveller som skapar höjda ögonbryn och sköna rysningar upp efter ryggraden.
Men de zombienovellerna jag uppskattar mest i samlingen är de som fungerar som bra science fiction. De tar en befintlig idé eller koncept ur vår nutid, vrider det till sin spets och balanserar mellan underhållning, undervisning och undergång. Genom zombieperspektivet (är vi dom? är dom vi?) väcks stora tankar kring jaget och tillvaron, kring vilka som egentligen är levande eller döda.
Den äldsta och inledade novellen ”Lazarus” ger nästan psykiska men kring döden och rädslan för den. ”God save the queen” innehåller några fantastiska scener av antimonarki och klasshat. ”Sparks Fly Upwars” diskuterar klipskt abort genom att använda sig av hur zombieapokalypsens överlevare tvingas göra sina livsval efter nya villkor. I ”The Prince of Nox”följer vi hur vetenskapen letar svaret på odödlighetens gåta, berättat av en cynisk någonslags zombie-människa-hybrid. Metazombieberättelsen ”The Zombies of Madison County” handlar om en författare i olycklig kärlek, dumpad av person som nu är zombie. Ger ny innebörd till vad det betyder att vilja ge någon sitt hjärta. I den avslutande ”Dead like you” får vi instruktioner kring hur vi måste bli så grå, intetsägande, icketänkande, ickekännade som möjligt för att överleva zombieapokalypsen. Parallellerna till den västerländska medelklassen är inte direkt krångliga att se..
Men iväg och köp, eller låna. Oavsett nybörjare eller erfaren zombieräv, ni kommer hitta något uppskakande att bita tag i.
Etiketter:
max brooks,
ray bradbury,
stephen king,
theodore sturgeon
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar