torsdag 4 januari 2018

"My work is not yet done” av Thomas Ligotti (2009)

      ”Det ska vara till en som läser mycket och gillar det mest skruvade och det allra sjukaste. Hans favorit är Chuck Palahniuk men det vore roligt att ge honom nåt nytt.” sa Ida när hon köpte den här julklappen till mig. Och det kom att visa sig att tipsaren på Scifi-bokhandeln kunde sin skit. Böcker blir inte svartare än så här.

       ”In order to function with any effetiveness in the world you – and that includes you – are forced to make a number of absurd assumptions. Chief among those is the assumption that yours is a reasonably sound mind in a more or less sound body, moving within a rock-solid reality.”

       Boken börjar med cynisk skildring av själadödande möten på ett företag. Berättarjaget brottas med kolleger, med tvångssyndrom och mot stukturernas malande kugghjul. Han behandlas illa och får inte den uppmärksamhet han tycker han förtjänar, och därför börjar han planera hämnd. En stund oroar jag mig över att ha fått en hämndporrsbok, men vi förväntas tack och lov inte känna med en rå buse som tar gruvlig hämnd, utan det här är så mycket bättre och värre än så. Vi får en berättelse om hur alla bär på en potentiell ondska, men inte den situationsbundna sorten ”hotar du mina barn så slår jag dig”, utan som i att alla bär på ett naturligt och vedervärdigt mörker av typen att ”hur snäll du än försöker vara så gör du förr eller senare andra illa.”.

       ”the idea of a human spieces only bobbed about like hunks of excrement.

      Ligotti skriver kosmisk skräck, den sorten som fortsätter skrämma långt efter utläsning, som klämmer tag om mitt lilla stackars psyke och får mig att tvivla på vem det är som tittar tillbaka i spegeln när jag borstar tänderna. Det här är en djupt störande bok som kommer förstöra dig en aning. Så vill du stanna i lull-lull, påhittad lycka och blommande ängar så håll dig undan. Men vill du få din existentiella oskuld söndersmulad och samtidigt förstå vår tillvaro lite bättre så är det här ett givet lästips.
       Hjärtligt tack för livsångesten Thomas Ligotti och den okände tipsaren!

      ”We're just pictures painted on the darkness.”


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar